Kolumn

Vi kan vara stolta över att vi redan 1851 fick en skogsförordning. Den föregicks av en kommittéutredning 1841, som sedan ledde till en häftig och

Både i politik och i fråga om investeringar ser man följderna av sina beslut långt senare. För investeringsbesluten finns det en risk. Investeraren betalar själv

Men för klarhetens skull kan det vara skäl att räkna upp de största förändringarna. 1. Förenta staterna går under det närmaste decenniet in i en

Men Covid-19 har gjort det svårt. För att citera en annan Nils: ”Nu är tillvaron platt, som en nedsutten hatt…” Besöken har under hela året

Artikeln handlar om Metso- programmets eftervård och antyder att någonting inte riktigt fungerar. Tanken var alltså god, men hur det sedan omsätts i verkligheten är

Men förklaringar och berättelser kräver alltid ett sammanhang. Det är utgående från ett större sammanhang man sedan kan bedöma om den lagstiftning vi sysslar med

Den första svårigheten handlar om lagstiftningen med det långa namnet ”Fördelningen av bördan”. Lagstiftningen bygger på medlemsstaternas bruttonationalprodukt och tvingar till ganska olika åtgärder. I

Genom förbudet mot GMO har Europa blivit både på efterkälken i jordbruksproduktion och dessutom beroende av andra länder för t.ex. genmanipulerat foder. Sen kom gensaxen,

Kärnan i diskussionen berör delegerade akter. En delegerad akt handlar enligt fördragen om tekniska korrigeringar i gällande EU-lag. Det är en gammal stridsfråga där man

Figueres är naturligtvis inte vem som helst. Mest känd är hon för att hon styrde iland COP21-mötet i Paris. Efter misslyckandet med COP15 i Köpenhamn