Hoppa till innehåll
Nils Torvalds - logo
  • Skriverier
  • Om mig
  • Kontakt
  • Svenska
  • Skriverier
  • Om mig
  • Kontakt
  • Svenska

På flykt från verkligheten

  • Kolumn, Nyhet
  • 10 januari 2023
Under största delen av mitt liv har jag varit en stor papperssamlare. Alldeles i början bestod det av ett mera bokstavligt papperssamlande där buntarna med gamla tidningar transporterades till ett insamlingsställe. Där fick man små sedlar, som angav hur mycket man hade samlat och när man nått en viss nivå kunde sedlarna bytas ut mot ett armbandsur av märket Stima. Det var min första klocka, men den överlevde knappast sitt första levnadsår i våra ofta lite riskabla lekar. Trots den här motgången har papperssamlandet fortsatt och ibland får man sin belöning.

I avlagringarna efter år av samlande hittade jag en artikel, som i dagens nyhetsvärld nästan känns som en tanke. Artikeln är 10 år gammal och skrevs i anledning av att FN-konventionen om klimatförändring då fyllde 20 år 2012. Det var under toppmötet i Rio man kom överens om COP-processen, som nu på hösten ledde fram till COP-27 i Sharm el-Sheikh.

Artikeln handlar om hur många vi har blivit och hur mycket jorden klarar av. När den skrevs var vi 7 miljarder och författarna plockar fram siffror på hur befolkningen växer med en miljon var femte timme. Man förutspådde – någorlunda riktigt – att vi ytterligare 13 år senare skulle vara 8 miljarder. Senast 2050 skulle vi vara 9 miljarder under förutsättningen att stigande levnadsstandard och bättre utbildning småningom skulle minska nativiteten.

Men antagandet om levnadsstandardens välsignelsebringande inverkan är – minst sagt – problematiskt. Världens befolkning fördubblades mellan 1960 och 2012, men bruttonationalinkomsten per capita har under samma tid tiodubblats och på den vägen är vi!

Efter 2012 har diskussionens fokus ändrats och när jag nu läser det gamla pappret grips jag av en malande misstanke om att vi medvetet har ändrat fokus för att slippa en besvärlig diskussion. Nu talar vi om biodiversiteten och att diverse arter hotas av att dö ut, men vi vill inte riktigt se det lite obehagliga sammanhanget: de är helt enkelt vi som är för många. För att skapa tillräckligt mycket mat för att något så när hålla 8 miljarder vid liv, är vi tvungna att gå in på områden, som tidigare har bebotts ganska uteslutande av andra arter.

Den eleganta lösningen skulle naturligtvis förutsätta att vi klarade av matproduktionen på basen av stigande produktivitet, men också produktiviteten följer sociala mönster. Ingen vanlig människa klarar riktigt av att med några bröd och lite fisk lösa världens näringsproblem. För att öka produktiviteten behövs det mera utbildning, men också en bättre utbildning kräver bättre produktivitet. Dessutom finns det ytterligare den insikten, att mänsklighetens intrång på områden där hon inte tidigare har varit verksam, öppnar upp för nya farsoter av typ Covid-19.

Åtta miljarder människor tävlar alltså med ett okänt antal miljarder virus om hur framtiden ser ut!

DELA DEN HÄR KOLUMNEN

KOLUMNER

Tack för stödet under mina år som Europaparlamentariker 2012-2024!

Ett steg framåt, två tillbaka…

EU-parlamentet har en enda uppgift: Att undvika kaos

Tvånget till majoriteter kräver pragmatism i EU-parlamentet

Några tankar kring asyl

Den stora bilden

Den skinande staden

Beslut närmare verkligheten

FLER KOLUMNER

INLÄGG

Kommissionens svar på Torvalds skriftliga fråga om fritidsfiske är bristfälligt

30.05.2024

Nya Europabladet 2024

14.05.2024

Torvalds: Finland väl förberedd för de uppdaterade reglerna för avloppsvatten

11.04.2024
FLER INLÄGG

FACEBOOK

This error message is only visible to WordPress admins

Error: No feed found.

Please go to the Instagram Feed settings page to create a feed.

Här kan du kontakta mig!

Här kan du skriva ner dina tankar och åsikter och skicka dem till mig direkt. Jag läser alla meddelanden själv.

INTEGRITETSPOLICY
© Nils Torvalds 2021 - created by April Kommunikation - hosting by iWebben.fi