Hur är det med vårt eget?
Är vi tillräckligt hjältemodiga för att också klara av de oundvikliga besvärligheter som följer av en dålig tysk energi- och försvarspolitik (för vilken UvdL var direkt ansvarig)?
Det hade alltså varit både vackert och mera effektivt att odla lite självkritik. Till exempel så här: ”Jag som tysk medborgare och f.d. försvarsminister måste idag medge att vi genom vår gränslösa naivitet har bidragit till att skapa nya besvärligheter för Europa.”
Självkritiken fanns alltså inte, men en nyhet. Kommissionens ordförande sade att kommissionen är öppen för ett europeiskt konvent. Det betyder alltså att EU någon gång under 2020-talet kommer att öppna fördragen.
För mig satte det igång en tankeprocess. Det betyder att jag kan vakna klockan två på natten med en ny infallsvinkel i huvudet. Hjärnan har alltså jobbat medan jag har sovit. Samtidigt finns det en problemfylld bakgrund, som hänger ihop med mitt ansvar för att slutförhandla direktivet om förnybara bränslen.
Utmaningen ligger i att EU (också nu) försöker åstadkomma ett direktiv enligt principen ”en storlek duger för alla”. Det är en dålig princip, som i längden kommer att spränga EU i bitar.
Den kanske mest känsliga biten i bränsledirektivet handlar egentligen om korruption. Det finns nu redan ett regelverk, som en del länder bara inte klarar av att efterfölja. Ska alltså vi bestraffas för att vi inte har en motsvarande korruption? I det senaste korruptionsindexet ligger Danmark och Finland i topp med 88 poäng. Sämst av länderna i EU är Ungern med 43 och Rumänien med 45 poäng.
Förhandlingarna blir inte heller lättare av att våra skogar och vår biodiversitet också ser mycket olika ut. Vi behöver av de här orsakerna en europeisk lagstiftning, som klarar av att skräddarsy lagförslagen så att de anpassar sig efter förhållandena ute i verkligheten. Vi behöver storlekar som passar Finland och som passar Rumänien eller Ungern. Och det här har verkligen att göra med UvdL’s beredskap att öppna ett europeiskt fördragskonvent.
En superfederalistisk omskrivning av grundfördragen skapar i förlängningen ett (väst-)europeiskt imperium. Imperiet kan inte och vill inte se alla ekonomiska, ekologiska, sociala, kulturella, geografiska, klimatologiska och religiösa skillnader. Den oförmågan skuffar oss mot avgrunden allt medan Vladimir Putin flinar i bakgrunden.
I det europeiska konventet behöver vi inte europeiska naivister, som sedan tjugo år senare håller vackra tal och ber om ursäkt för sina dumheter!