Pinocchio-bordet är det bord som blir längre och längre efter varje lögn. Och vi har alla sett det. I den ena ändan sitter Vladimir Putin. I den andra ändan sitter någon hög gäst från Europeiska unionen. För varje lögn växer bordet och gör avståndet mellan Putin och europeiska ledare längre och längre.
Efter Butja håller inte bordets materiella fasthet längre.
Vad var det vi lärde oss efter andra världskriget? Vad var insikten efter närmare 100 miljoner döda?
Om vi överhuvudtaget lärde oss någonting – och ibland har vi orsak att tvivla på det – så var det att politiska system som löper amok måste stoppas innan de sätter igång en process, som sedan leder fram till avgrundens brant – och däröver.
Man får inte vara blåögd och åka iväg till en ny tids München-överenskommelse och komma tillbaka med ett skenbart avtal om fred i vår tid. Och München ligger nu nära på många sätt.
I september 1938 stod ett antal europeiska ledare – Neville Chamberlain från Storbritannien, Èduard Daladier från Frankrike, Benito Mussolini och hans svärson, utrikesminister Galeazzo Ciano från Italien – vid Hitlers sida och försökte övertyga världen om att kriget var avvärjt. Ett år senare var kriget ett faktum.
Dagens München-förhandlingar består av olja, kol och gas och slagordet, som ingen vill nämna, låter så här: gas i vår tid.
Senaste veckoslut publicerade Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung en intervju med BASF-chefen Martin Brodermüller. Rubriken lydde Ett ansvarslöst experiment och handlade om den tyska industrins beroende av billig energi från Ryssland. Beroendet är så stort att tyska politiker nu vänder och vrider på beslutet. Oljan kan man gå med på att avstå ifrån. Det finns en marknad för olja, och oljan från Ryssland går att ersätta på marknaden. Besvärligare är det med gas. Den går – som känt – i rör från Ryssland och kan inte alldeles lätt ersättas med LNG.
Tyskland väljer också ett nytt delstatsparlament i Nordrhein-Westfalen i maj och valkampanjen pågår. NRW är Tysklands viktigaste industriområde och utgångspunkten för det tyska ekonomiska undret. Där vill inget parti – vare sig grönt, gult, ljusrött, rött, svart eller nattsvart – föra en kampanj som inte talar om billig gas.
Men Europas moral kräver ett slut på en energiimport, som har betalat för Pinocchio-bordet och massgravarna i Butja.
