Tidigt på torsdagsmorgonen efter det nederländska valet ringde jag en av mina vänner – aktivist inom socialliberala D66 – för att få en första mera personlig inblick i valets betydelse. Jag talade alltså med en människa som inte hade sovit många timmar, men klangen i hennes röst sade allting. Den var fylld av optimism, energi och tillförsikt.
Den kanske viktigaste meningen i hennes utläggning lät ungefär så här: Landet är mycket splittrat, men det finns ett moraliskt påbud att nu ställa upp och bära ansvar.
Frågan som hela tiden fanns i mitt huvud hängde ihop med hennes ansvarsoptimism: var det här vändpunkten – på holländska keerpunt? Är populismens trollcirkel från de senaste valen nu bruten och har det någon betydelse för Europa och valet i Frankrike?
I de föregående vändpunktsvalen – där medborgarna alltså vände sig bort från framtidens utmaningar – fanns det många väljare, som ville ge makthavarna eller det politiska maskineriet eller kanske till och med hela världen en varning om att de här tycker han eller hon inte om. Men medborgarna är – sist och slutligen – rationella. Det kan vara rationellt att varna politiken för att någonting nu är på fel väg, men när varningarna går för långt och leder till Brexit och Trump förefaller väljaren också inse sitt ansvar för sin framtid.
Den kanske mest intressanta siffran i det holländska valet handlar om åldersfördelningen mellan de olika partierna. Av alla medborgare under 24 år röstade 47 procent på socialliberala D66 och på den gröna vänstern (GroenLinks). Det är alltså lite samma tendens vi såg i Brexit-omröstningen. De generationer som ska ta över efter alla våra – ofta ganska – dåliga beslut har en alldeles annan inställning till landet och världen de lever i. De känner sig inte på samma sätt bundna av nationella gränser, de har sett mera av världen än vad de föregående generationerna hade haft en chans att göra. De är – lyckligtvis – inte rädda för framtiden också om den på många sätt är betydligt mera otrygg än den kändes när jag just hade fyllt 18.
Åldersdiagrammet över den holländska röstningen visade också en annan synnerligen intressant siffra. Geert Wilders parti fick 3 procent av rösterna i den yngsta åldersgruppen. Mest fick han bland 45-64-åringarna.
Går det alltså att dra någon slutsats? Jag tror att det går och den låter så här: Vi kan sköta vår miljö, vi kan ta ansvar för vår framtid, vi kan göra det gemensamt och vi kan rädda både Europa och världen.
Det kräver bara mycket arbete och en ung generation som också tror på politikens möjligheter.
