Till högen av böcker på mitt nattduksbord hör, vid sidan av mina 1600-tals favoriter, Robert Jay Liftons ”The Protean Self”. Titeln krävde också för mig själv en förklaring. Författarens utgångspunkt är den grekiska havsguden Proteus. Det speciella med Proteus var att han kunde ändra skepnad. Trängd eller fångad kunde han dessutom förutspå framtiden.

Det är inte bara vårdagjämningen som påminner oss om att det egentligen blir ljusare tider. Det är inte heller insikten när koltrasten väcker mig klockan fyra på morgonen. Det spelar naturligtvis en stor roll. Vi nordliga människor har på något sätt våren inbyggd i våra system, nästan i vårt DNA. Det betyder alltså att vi kanske reagerar speciellt starkt på tilltagande ljus. Men nu handlar det inte om ljus i den bemärkelsen.

I början av veckan började den digitala postlådan fyllas. Det var för det mesta samma formuleringar på engelska, franska, tyska eller spanska. Ibland var det bara en bilaga med uppmaningen ”viktigt” eller ”läs det här”. Bilagan härstammade från Robert Kennedy II jr – amerikansk jurist och miljöförkämpe, som bara har gått snett och blivit en systematisk vaccinmotståndare. Påståendena i hans brev håller inte för en mera kritisk betraktelse och han har därför bl.a. blivit utestängd från Instagram.

På grund av min huvudsakliga sysselsättning är jag både intresserad och tvungen att kasta mig in i diskussioner om miljö- och klimatpolitik. Alla diskussioner av den här arten är inte trevliga eller upplyftande. En del är direkt besvärliga eftersom det hör till spelets (brist på) regler att bli tilldrämd.