I november 2014 lanserade kommissionen en investeringsplan för Europa (Juncker-planen). Som en första del av investeringsplanen har Europaparlamentet idag godkänt Europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI), även kallad Juncker-fonden. EFSI ska hjälpa Europa ur den rådande investeringssvackan genom att vara en ambitiös fond som skapar ett produktivt investeringsklimat inom EU. Investeringsklimatet ska förbättras med slutförande av bland annat energiunionen, digitala inremarknaden och kapitalmarknadsunionen.
– Förhandlingarna – liksom hela processen – har varit extremt utmanande ur parlamentets synvinkel, säger Nils Torvalds (SFP/ALDE), som fungerat som den liberala ALDE-gruppens förhandlare vad gäller budgetaspekten i EFSI. Vi har kämpat för att finansieringen av fonden inte skulle baseras på existerande och fungerande europeiska forsknings- och utvecklingsprogram, såsom Horisont2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF), vilket rådet och kommissionen benhårt kört på.
En kompromiss kunde nås där nedskärningarna i Horisont2020 och CEF blir 1 miljard euro lägre än befarat, och medför att de årliga budgetförhandlingarna får en mer central roll. Den del av finansieringen för EFSI som tas ur EU:s budget blir alltså sammanlagt 8 miljarder, där 3 miljarder tas ur marginalerna av den fleråriga finansramen och 5 miljarder ur de två programmen.
– Kommissionen har lovat vända på varenda sten i budgeten för att minska på finansieringsbehovet ur Horisont 2020 och CEF. Men jag är rädd för att rådet kommer att motarbeta detta. Rådet är kontraproduktivt och står inte för europeiska värden, då hittar sätt att främja sina egna intressen framom de europeiska, säger Torvalds.
– De här förhandlingarna visade tydligt på att det finns ett strukturellt problem och en obalans i hur EU institutionerna förhandlar. Kring bordet satt två av kommissionens vice ordförande och en lång uppsättning parlamentariker som har ett mandat att förhandla, samt tjänstemännen från rådet utan politisk beslutande rätt med ett smalt mandat, konstaterar Torvalds.
– Kompromissen om finansieringen är inte den optimala men jag är ändå nöjd med slutresultatet av EFSI som paket. Vi har visat att vill ha och behöver ett bättre investeringsklimat i EU. EFSI kommer att öka Europas konkurrenskraft, med speciell fokus på det digitala och på energi, säger Torvalds.
EIB, som förvaltar EFSI, har redan godkänt de första projekten inom EFSI. Bland dem finns ett lån på 75 miljoner euro till Metsäliitto för ett bioraffinaderi i Äänekoski. Projekten som EFSI finansierar ska ge Europa ett tilläggsvärde som inte fås via normala finansieringskanaler. Det här betyder att projekten i genomsnitt ska vara projekt med högre risk.
Mer information:
Nils Torvalds, Europaparlamentariker +32 477 772 742
Beata Björkvall, specialmedarbetare +32 489 320 418
EIB finansieringsbeslutet om bioraffinaderiet i Äänekoski:
http://www.eib.org/infocentre/press/releases/all/2015/2015-131-finland-first-loan-under-investment-plan-for-europe-eib-supports-construction-of-large-scale-bio-product-mill.htm?lang=-fi
