Europeiska kommissionen utarbetar för tillfället EU:s riktlinjer för statligt stöd inom jord- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden för åren 2014-2020. Kommissionens förslag är på många punkter problematiskt speciellt för Finland och landskapet Åland. I det aktuella förslaget till förnyade riktlinjer stipuleras bland annat att stödberättigade åtgärder får beviljas för att kompensera för förlust av träd och kostnader för återplantering upp till marknadsvärdet för träd som förstörts av skyddade djur.
Problemet? Att en stor del av skadorna i Finland orsakas av djur som inte är skyddade – såsom älg, rådjur och sork.
I värsta fall kommer de föreslagna riktlinjerna för statligt stöd alltså att göra det omöjligt för Finland att betala ut ersättningar för skogsskador orsakade av hjortdjur i fortsättningen.
Finland är unikt i EU i fråga om skogsskador orsakade av hjortdjur. I Finland får skogsägaren ersättning av staten för skador som hjortdjur, bland annat älgen, förorsakar i nyplanterade skogar. Det är markägaren som enligt lag är skyldig att förnya avverkad skog. Kommissionens riktlinjer kan alltså slå hårt mot den enskilda markägaren. Skogsskadorna i Finland fördelas väldigt ojämnt i och med att älgen rör sig på ett brett område. Därför är det viktigt att garantera att vi har ett fungerande ersättningssystem också i fortsättningen.
Frågan om älgskadeersättningarna är ännu ett olyckligt exempel på hur något som i grund och botten antagligen har en god grundtanke bara blir fel på grund av dåliga formuleringar. Djurskydd smugglas in i riktlinjer och förordningar på ett sätt som – lindrigt uttryckt – är lite verklighetsfrämmande.
Även om älgskadeersättningarna nu specifikt lyfts fram som ett av de stora problemen – vilket det också är – är förnyelsen av riktlinjerna för det statliga stödet väldigt viktig för skogsbruket och skogssektorn i Finland som helhet. Processen med de statliga riktlinjerna är tyvärr av det slaget att parlamentet inte kommer att tillfrågas. Det handlar om en process som sköts mellan kommissionen och medlemsländerna. Här har ministerierna och de förhandlande politikerna i Finland därför ett speciellt stort ansvar att se till att de slutgiltiga riktlinjerna blir tillräckligt flexibla och välformulerade så att de nordliga breddgraderna, nationella särdragen och redan fungerande systemen beaktas.
Trots att parlamentet inte officiellt deltar i beslutsprocessen i det här fallet känner Europaparlamentariker Nils Torvalds att han som finländsk parlamentariker ändå har ett stort ansvar för att frågan kring inverkan av de nya riktlinjerna för statligt stöd på skogsbruket i Finland lyfts fram både i Bryssel och hemma i Finland. Torvalds har därför ställt en parlamentarisk fråga till jordbrukskommissionären för att försäkra sig om att kommissionens avsikt inte är att försvåra livet som skogsägare. EU ska inte – här heller – detaljstyra.
Skribent: Katarina Dahlman, Nils Torvalds specialmedarbetare
katarina.dahlman@ep.europa.eu
tel +32 2 28 47 585
mobil +32 489 320 423
