Under de senaste 20 eller 30 åren har jag för det mesta försökt undvika nyårslöften, men ingenting av gammalt beteende är så heligt att man inte någon gång kan peta på det och göra (små) undantag. Jag har alltså avgett – och delvis redan förverkligat – några.
1. Jag har prenumererat på Maaseudun Tulevaisuus. Enligt alla befolkningsundersökningar har landsbygden ingen framtid. Urbaniseringen fortsätter och största delen av Finland blir ännu mera glesbygd eller obygd. Men i jämförelse med Bryssel känns glesbygd riktigt bra. Dessutom har MT Finlands bästa EU-bevakning.
2. Jag försöker förstå vad som (egentligen) pågår i Mellanöstern. För det ändamålet har jag på mitt nattduksbord fyra nyinhandlade böcker om och kring det Muslimska brödraskapets historia. Det är (igen) betydligt mera invecklat än vi ville tro. Största delen av de auktoritära arabiska regimerna understöddes av England, Frankrike, Förenta staterna och Sovjetunionen/Ryssland. Befolkningen fick aldrig på egen hand bestämma hur demokratin skulle fungera. Moderniseringen kunde alltså inte gå rätt. Sen kommer t.ex. EU 80, 70, 50 eller 10 år på efterkälken och förklarar vad demokrati är. Är vi riktigt kloka?
3. Jag försöker förstå vad som händer i Finland. Det beror på att jag blir uppriktigt irriterad på EK och AKT. Vi har två fruktansvärt ideologiserande arbetsmarknadsorganisationer. Den ena lovar att stoppa vår export, den andra lovar att aldrig mera på riktigt samarbeta på arbetsmarknaden. Hur kan fullvuxna (och delvis alldeles välutbildade) människor vara så till den grad helvetiskt korkade eller trilska? Min enda stora framgång som löneförhandlande brädläggare på Nokias kabelfabrik förde jag med Harry Mildh, legendarisk vice-vd på Nokia och ledande personlighet på EK:s föregångare AFC. I en av nekrologerna konstateras det att hans viktigaste uppgift var att förhindra sina överordnade att göra bort sig. Den tjänsten har uppenbarligen rationaliserats bort.
4. Jag ska också försöka förstå marknaden (och jag hör nu läsarens ännu mera irriterade kommentar om att deT ju vore hög tid). Vi talar oupphörligen om hur marknaden så lyckat styr den ekonomiska utvecklingen, men hur kommer det sig att den finska industrins förädlingsvärde (dvs det nya vi skapar) har sjunkit katastrofalt? 2004 var industrins förädlingsvärde 28949 miljoner euro. Tio år senare är förädlingsvärdet 25045 miljoner. Vad beror den här utvecklingen på? Den beror på att herrarna (och de få damerna) i bolagens styrelser har fattat felaktiga beslut. Det är alltså inte marknaden utan dumheten, kortsyntheten, snålheten och inskränktheten som styr. Men för att reparera herrarnas misstag är vi så illa piskade att dra åt svångremmen.
5. Jag ska reda upp boktravarna nere i mitt arbetsrum. Det är nödvändigt för att göra det möjligt att använda utrymmet som arbetsrum. Jag har redan uppskjutit detta i tre år. På grund av företagets omfång kan det hända att jag uppskjuter det löftet till 2017.
God fortsättning på det nya året!
