På tisdagen antog Europaparlamentet det slutgiltiga förhandlingsresultatet för det nya direktivet om kritiska entiteters motståndskraft med målsättningen att förbättra motståndskraften av EU:s väsentliga tjänster, såsom energi, transportnät och dricksvattenförsörjning. Nils Torvalds (SFP/Renew) fungerade som huvudförhandlare för industriutskottets utlåtande i ärendet.
– På EU-nivå och inom många medlemsländer har det funnits en svag aptit för att prioritera frågan om vad som händer ifall t.ex. gränsöverskridande energiinfrastruktur skulle saboteras. I de flesta medlemsländer har trenden pekat på att minska beredskapen snarare än att öka den. Den känslan levde fortfarande kvar då vi påbörjade förhandlingarna för det nya direktivet för ett och ett halvt år sedan. Efter sabotaget av Nordstream och den nya utvecklingen av Europas säkerhetspolitik, har det blivit annat ljud i skällan, säger Torvalds.
– I och med det här direktivet har vi äntligen gemensamma spelregler för att förbättra vår framtida beredskap mot kriser, vilket inte endast är en säkerhetspolitisk fråga utan även en fråga om en välfungerande intern marknad. För investerare är det av stor vikt att kunna lita på att det finns tydliga regler för en plan B i alla medlemsländer ifall vattenförsörjningen, tågförbindelserna eller elnätet plötsligt slutar fungera av en eller annan orsak, påminner Torvalds.
Direktivet kommer att fastställa åtgärder som säkerställer förebyggande, beredskap och respons från både de kritiska entiteterna samt medlemsländerna i tider före, under och efter nödsituationer. Till en följd av parlamentets antagande, förväntas direktivet slutgiltigt träda i kraft i december.
