– Lagförslaget var totalt icke-implementerbart då det kom från kommissionen. Förhandlingarna i industriutskottet har ändå gått raskt och vi har haft en stark samsyn om vilka delar som måste förenklas för att garantera en lagstiftning, som även i praktiken kan fungera som ett viktigt startskott i kampen mot den ökande mängden förpackningsavfall, säger Torvalds.
Samma sak kan inte sägas om miljöutskottet, där förhandlingarna gått i baklås och förväntas bli klara först i oktober.
– Positionerna har tills vidare varit låsta i miljöutskottet till följd av politiskt tryck från olika håll. Jag är ändå hoppfull om att industriutskottets entydiga ställning kan hjälpa till med att både lösa knutarna i miljöutskottet och i längden leda till en bättre lagstiftning. Den här förordningen är ett praktexempel på lagstiftning där EU kan göra stor nytta för klimatet och europeiska företags globala konkurrenskraft, så länge man möjliggör fortsatt innovation och låter bli att inkludera en massa osäkerhetsfaktorer för industrin, fortsätter Torvalds.
Torvalds lyfter fram ett konkret exempel där industriutskottet förbättrat kommissionens förslag.
– Kommissionen ville göra väldigt specifik lagstiftning som i praktiken skulle ha lett till att plast hade gynnats som material för alla sorters förpackningar, utan att egentligen veta något om de ekologiska följderna. Nu lyckades vi åtminstone i industriutskottet stoppa den här tankegången och istället lyfta fram vikten av att miljöpåverkningarna tas i beaktande, både då vi talar om nya innovativa förpackningar och då vi talar om huruvida återanvändning eller återvinning är det bästa alternativet i olika situationer, avslutar Torvalds.
Miljöutskottet och industriutskottet har delat ansvar över flera av de centrala delarna i lagstiftningsförslaget. Europaparlamentet förväntas rösta om sin slutgiltiga ståndpunkt i november och förhandsarbetet som miljö- och industriutskotten gjort kommer att fungera som en grund för denna omröstning.
