– I och med att trängseln på vägarna ökar måste kollektivtrafikens andel stiga. Storstädernas mål att minska koldioxidutsläppen sätter även stor press för utveckling av kollektivtrafiken. HRT:s mål är att minska växthusgasemissionen med 90 procent från 2010:s nivå till 2025, säger Rehnström.
– Precis som övriga storstäder runt om i Europa behöver även Finlands storstäder och speciellt Helsingfors se över hur man vill utveckla trafiknätet och kollektivtrafiken för att minska på utsläppen men även för att göra trafiken smidigare, säger Torvalds
Torvalds påminner om att när Helsingfors började expandera och bygga söderut mot havet, skapade man förutsättningar för besvärliga trafikförhållanden. Efter det har staden nästan alltid varit på efterkälken ifråga om vettiga trafiklösningar.
Nu har storstäder runt om i våra grannländer infört vägtullar för att råda bot på den ökade trafiken. Vilket alternativ som Helsingfors kommer att välja är ännu öppet.
– Jag är inte för vägtullar, men vi måste utreda vad alternativkostnaden i ett effektivare vägnät skulle kosta. Om vägtullar i kombination med mera och bättre kollektivtrafik blir billigare, så kan det eventuellt vara ett bättre alternativ, säger Rehnström.
Trafikens infrastruktur gagnar inte enbart stadsborna utan hela landet, i synnerhet när det gäller utvecklingen av tågbanorna och staten har ett ansvar att delta i finansieringen.
– I dagens läge ser vi en stor obalans i statens och städernas inkomster från och investeringar i trafiken. Statsfinansieringens andel i de stora infrainvesteringarna i huvudstadsregionen bör öka. Nu ser vi att de sjunkit till ca.30 procent, säger Rehnström.
Helsingforsregionens trafik har konstaterat att den nuvarande närtågskapaciteten kommer att ta slut mot slutet av 2020-talet. Befolkningen ökar och kollektivtrafiken styrs i allt högre grad till rälsen. Kapaciteten för VR:s depå i Ilmala i Helsingfors är fullt utnyttjad, det ryms inte in flera tåg där.
– Utan en ny depå kan inte närtågstrafiken öka. För tillfället pågår det i Esbo och Kyrkslätt en aktiv diskussion om placeringen av den nya depån. Beslutsfattarna har ett stort ansvar nu i kommunerna att väga för och nackdelarna i och med att det i sista hand är kommunen som bär makten. Utan en detaljplan kan man inte placera depån någonstans, säger Rehnström.
Lunchdiskussionen leddes av Silja Borgarsdóttir Sandelin
