Europaparlamentets session i Strasbourg godkände idag EU:s nya långtidsbudget 2014-2020.
Vägen fram till den nya långtidsbudgeten har varit både lång och krokig, men vi kan vara rätt nöjda med slutresultatet, säger SFP:s europaparlamentariker Nils Torvalds som är Finlands enda ledamot i Europaparlamentets budgetutskott.
Den nya långtidsbudgeten är en klassisk kompromiss men representerar ändå ett trendbrott då den ger betydligt mer budgetmedel till satsningar på forskning och innovation samt infrastruktur och sysselsättning – områden som kan skapa tillväxt och ett mer konkurrenskraftigt EU. Samtidigt är den nya budgeten lägre än den tidigare.
EU har lyckats minska på kostnaderna och samtidigt fått en budget med mer fokus på tillväxtgenererande program samt investeringar som gagnar hela Europa. För EU:s del kommer det i praktiken betyda att man måste göra mer med mindre och att man på så sätt visar ansvar i det rådande ekonomiska läge, säger Torvalds.
Den nya långtidsbudgeten är också mer flexibel. Till skillnad från tidigare långtidsbudget kan oanvända budgetmedel användas följande år. Detta betyder att EU kan reagera snabbare på oväntade behov, vilket är nödvändigt i en budgetram som sträcker sig över hela sju år.
Europaparlamentet fick igenom sitt krav på att en arbetsgrupp, som ska fundera på EU:s så kallade ”egna medel”, tillsätts. Detta är oundvikligt för att komma ur den nuvarande situationen där medlemsländerna är uppdelade i nettobetalare eller nettomottagare.
Den vanliga uppfattningen är att EU:s långtidsbudget är enorm, men de facto är budgeten bara 2 % av hela EU:s sammanlagda offentliga utgifter. Så klart är det väldigt viktigt att alla skattemedel används på optimalt sätt, men det är huvudlöst att statscheferna ska behöva sätta många dagar och nätter av sin dyrbara tid för att komma överens om en så liten summa. Vi borde i stället använda mer tid på hur vi kan öka konkurrenskraften och få ner den höga arbetslösheten i Europa – i synnerhet ungdomsarbetslösheten, säger Torvalds.
För mer information:
Nils Torvalds, europaparlamentariker, 0400 432 262, +32 47 777 2742
Beata Björkvall, specialmedarbetare, +32 48 932 0418
Appendix:
EU:s årliga budgetar följer en långtidsbudget, även kallad flerårig budgetram, som fastslås för minst fem år i gången. Den nuvarande finansramen inleddes 2007 och tar slut vid utgången av 2013. Den nya finansramen för 2014-2020 godkändes av Europaparlamentet tisdagen den 19 november 2013.
Mer bakgrundsinformation kan hittas bakom följande länkar:
Bakgrundsinformation om EU:s finansram
Föredragningen till plenum 19.11
Europaparlamentets briefing om egna medel
Då besluten fattades kring EU:s finansiering, konstaterades det att medlemsländerna skulle stå för den delen som inte täcktes av EU:s egna medel. I och med att EU har vuxit, tullinkomsterna minskat och jordbruket blivit dyrare, så har andelen som medlemsländerna står för genom de BNI baserade inkomster för största delen (75 %) av EU:s budget. Målet under den här långtidsbudgeten är att medlemsländernas andel i framtiden skulle vara 40 %.
EU:s egna medel är fördelade enligt följande:
75 % BNI baserade inkomster från medlemsländerna
13 % traditionella egna medel, i huvudsak tull- och sockeravgifter
11 % moms intäkter
1 % övriga
