Europaparlamentet godkände idag reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Reformarbetet har pågått i över två års tid och fick sitt slutliga sigill under dagens omröstningar under sessionsveckan i Strasbourg.
Det är bra att vi nu kunde rösta igenom reformen. Vi kan inte låta våra jordbrukare fortsätta leva i ovisshet över vad som kommer att gälla, säger europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP).
Även om reformen i det stora hela är positiv för Finlands del, finns ett stort orosmoment kvar gällande vad som kommer att hända efter år 2020. I slutet av förhandlingarna uppdagades nämligen att det så kallade 141-stödet för jordbruk i Södra Finland kommer att fasas ut under perioden 2014-2020, för att slutligen upphöra år 2020.
Den här frågan är livsviktig för att våra jordbrukare ska ha en trygghet i sin verksamhet och då investeringar ska göras. Det är därför viktigt att vi redan nu börjar fundera på hur vi vill att jordbrukspolitiken ska se ut efter år 2020, så att vi hinner vidta nödvändiga åtgärder i god tid innan nästa reform, säger Torvalds.
Torvalds föreslår att man tillsätter en arbetsgrupp för att fundera på hur det finländska jordbrukets ekonomiska förutsättningar ska tryggas efter 2020. Här har alla parter, med ministeriet och producentorganisationerna i spetsen, en avgörande roll.
Det är väldigt synd att Finland inte lyckats förhandla fram en förlängning av 141-stödet som inte skulle ha ett slutdatum. Om understödet upphör år 2020 skulle det i värsta fall skapa stora problem och konflikter både inom områden och mellan 141- och 142 – områdena i Finland. Det här är något som vi ytterst måste undvika och därför är det viktigt att vi ser till att vi hela tiden ligger steget före i arbetet med nästa reform, säger Torvalds.
Faktaruta om 141- och 142- stöden:
Stödsystemet för Finlands jordbruk och trädgårdsodling baserar sig på stödformer i EU:s gemensamma jordbrukspolitik. De viktigaste av de här stöden är de stöd som EU helfinansierar (s.k. direktstöd, t.ex. gårdsstöd), samt kompensationsbidrag och jordbrukets miljöstöd som EU delfinansierar. De nationella stöden, med det nationella stödet till Södra Finland (det så kallade 141- stödområdet) och det nordliga stödet (142- stödområdet), kompletterar de övriga EU-stödformerna. I samband med Finlands anslutningsförhandlingar avtalades om det nationella stödsystemets grundstruktur som har kompletterats utgående från senare förhandlingar. Stödet för Södra Finland baserar sig på artikel 141 i anslutningsfördraget och sträcker sig över de så kallade A- och B- områdena, grovt sett upp till Björneborg-Tammerfors- Imatra- linjen. Det nordliga stödet baserar sig på artikel 142 i anslutningsfördraget och omfattar området C, norr om A- och B- områdena.
