Nils Torvalds, som under onsdagen talar vid ett nordiskt webinarium om jord- och skogsbrukets roller i den kommande klimatlagen, säger att närhetsprincipen i dag fyller en viktigare funktion än någonsin förr.
– De ambitiösa åtgärderna för en ekonomisk återhämtning i covid19-krisen, liksom den gröna givens åtgärder i klimatkrisen, ger EU mer makt. Därför är det än viktigare än tidigare att vi slår vakt om medlemsstaternas rätt att uppnå gemensamma mål på sätt som passar lokala förhållanden.
Han framhåller det pågående arbetet med dels EU:s nya strategi för den biologiska mångfalden, dels den gemensamma jordbrukspolitiken, som en situation där närhetsprincipen riskerar hamna i kläm.
– Närhetsprincipen har spelat en viktig roll för Finlands möjligheter att nå vår ställning som ett föregångsland inom bland annat skogsbruket. Dessvärre ser jag nu en risk för att nya biodiversitetsregler, som faller under EU:s exklusiva beslutskompetens, inkräktar på allt fler beslut om bland annat vårt skogsbruk.
Synen på närhetsprincipen har varierat i EU över åren.
– Flera av de nyare medlemsländerna, som saknar Finlands långa tradition av demokrati och ett starkt skydd för den privata äganderätten, vill emellanåt ge EU mer makt för att lösa situationer som de nationella parlamenten inte hanterar väl. I sådana situationer bör vi framhålla de många fördelarna med närhetsprincipen, säger Nils Torvalds.
Närhetsprincipen, enligt vilken beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, är allt sedan Maastrichtfördraget 1992 en central del av EU-rätten.
Principen används bland annat för att avgöra om det är EU eller de enskilda medlemsstaterna som ska besluta om hur vissa åtgärder genomförs. Enligt närhetsprincipen är de nationella parlamenten rätt beslutsnivå när EU inte har exklusiv beslutskompetens, och de avsedda resultaten kan uppnås lika effektivt av medlemsstaterna.
