Återhämtningsfondens storlek har varit föremål för spekulation under de senaste veckorna.
750 miljarder euro – varav 500 miljarder euro betalas ut som bidrag och 250 miljarder euro ställs ut som lån till medlemsstaterna – ligger i linje med Europaparlamentets resolution från tidigare i maj.
– Kommissionen har, efter parlamentets uppmaningar, insett att EU knappast har något annat val än att agera ytterst kraftfullt i den här situationen, säger Nils Torvalds.
Enligt kommissionens förslag finansieras återhämtningsfonden, som börjar betala ut medel efter årsskiftet, genom upplåning med EU:s fleråriga, 1.100 miljarder stora budgetram som säkerhet. Största mottagare av stöd och lån blir Italien och Spanien.
– Den pågående krisen prövar den europeiska solidariteten. Det betyder att vi måste ställa upp och ta ansvar för de medlemsstater som har drabbats hårdast, till exempel de sydeuropeiska länder som är mest beroende av turism, säger Nils Torvalds.
De medel som EU-kommissionen väntas låna till fonden betalas enligt förslaget tillbaka till EU:s budget under 30 års tid, mellan 2028 och 2058.
Ursula von der Leyen betonade i sitt anförande i parlamentet att fonden inte ska ses som en akut räddningsaktion, utan som en pakt för framtiden och nästa generations européer. Återhämtningsfonden ska därför, i likhet med den fleråriga budgetramen, prioritera särskilt EU:s gröna omställning, digitaliseringsagenda och allmänna motståndskraft.
Kommissionen uppmanar medlemsländerna i rådet att godkänna förslaget så snart som möjligt, dock senast i juli. Medlemsländerna enades tidigare i våras om ett annat, mer akut stödpaket med åtgärder motsvarande 540 miljarder euro.
– Vi kan vänta oss fortsatta diskussioner om hur den europeiska solidariteten bör se ut. Jag kommer fortsätta framhålla den beprövade mall som vi använder oss av i EU:s budget, till vilken alla medlemsländer bidrar enligt bruttonationalinkomster, säger Nils Torvalds.
